Veronica

Igår kom det äntligen, det efterlängtade beskedet! Jag är nominerad till utbytesplats i Auckland, Nya Zeeland! Detta besked firades ordentligt när det på kvällen blev utgång på Frimis med vännerna och underhållning av Veronica Maggio! Jag är väldigt glad och ser framemot ett äventyr! Men det var först idag det slog mig att jag kommer vara borta i 5 månader från alla här hemma. Det blev plötsligt på riktigt. Men mest ett positivt på riktigt!

jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i 
jag hör ett hjärta som slår 
inatt har jag bett för stunden dimman drar förbi 
för en välkommen vår

- Lars Winnerbäck

Allting är mörkt, kallt och jättetråkigt, och vad passar då inte bättre med en film? Jag kan tipsa om en alldeles underbar tysk romantisk komedi, Keinohrhasen! Gjordes 2007 tror jag, men har nog inte ens visats i Sverige. Den handlar om en journalist som blir dömd till samhällstjänst, och måste börja arbeta på ett daghem för barn. Där träffar han en tjej som han mobbade som barn, och ja, där börjar historien! Jättesöt, jätterolig (trots att den är på tyska! :P) och bra skådespelare och soundtrack! Finns hos mig för utlåning eller kanske ännu bättre, filmvisning! Ja den är på tyska, ja jag har engelsk text till den, och ja den är jättebra!

Tänk att en vanlig dag kan bli så uppskattad när man varit sjuk! Att det liksom blir en riktigt bra dag av att kunna plugga, stressa över sommarjobb, ringa hit och dit, skriva på Lösnummerartiklar och allt det där. Som det brukar vara med andra ord. Men ännu bättre blev den förstås när jag fick tillbaka språktestet och lättnaden inte hade några gränser! Nu har jag gjort mitt där för en stund i alla fall! Det ska jag njuta av!

I stället för att spendera helgen ensam och sjuk i rummet åkte jag hem till mamma och pappa. Här spenderar jag fortfarande helgen sjuk, men i alla fall inte ensam. Bli omhändertagen till exempel med frukost på sängen i morse, det är inte ofta! Men i stället för att bara slappna av försöker jag tvinga mig att plugga lite eftersom jag inte har obegränsat med tid till slutuppgiften på den här delkursen. Mycket tid och energi går också till beslutsångest över ett roligt med svårt val.Glad alla hjärtans dag på er alla!

Imorgon skulle jag ha jobbat på Årshögtiden och varit värd för föreläsningarna. Eftersom jag fick välja först vilka föreläsningar jag skulle presentera valde jag så klart att presentera Nobelpristagaren i den största salen. Såg jättemycket framemot att få jobba i morgon! Men eftersom jag antagligen fått influensa, ligger i 39 graders feber och enbart att gå till köket får mig helt utmattad fick jag sjukanmäla mig. Det tog emot att göra det men antar att jag inte hade nåt val. Det räcker nu. Vill inte vara mer sjuk.

Jaha. Knappt hade jag blivit frisk förrän det var dags igen. Den här gången även med feber. Inte så bra med tanke på att nästa vecka kommer att innehålla fyra dagars jobb och en hemtenta/hemuppgift. Suck.

Imorgon börjar jag blogga för P3 och kommer göra det under hela veckan!

Läs här: P3 Nyheter och Dina Nyheter

Idag har varit en mycket bättre dag än igår. Trots att 9 timmar spenderades på universitetet. Men plugg blandades med fotouppdrag, jobbutbildning och vänner. Kvällen fortsatte också i sällskap av vänner, och så mycket bättre kan inte ett studentliv bli. Det är lyx att ha vänner som bor så nära att man bara kan komma över en stund eller ses en sväng på universitetet. Den bästa lyxen.

... skulle man kunna vara utan.

Allt är inte alltid så enkelt. Varje dag rapporteras om krig, svårigheter och inte minst en finanskris. I ens egen vardag finns det oftast åtminstone något problem. Allting kommer någon gång ta slut, och saknaden av det som varit är jobbig ibland. Men även om man inte ser det så tydligt, och många gånger inte tänker på det, sker små mirakel varje dag som gör alla svårigheter värt det.

- En filmkväll hos en vän med choklad och vin
- Någon som kommer med glass när man är sjuk
- Ett brev från mamma
- Ett telefonsamtal från någon som envist ser till att allt är okej
- En vän som lyssnar och förstår
- En kram från nån som står en nära
- Att få skratta tillsammans en fredagkväll
- Några värmande ord som går rakt in i hjärtat

Det behöver inte vara mycket eller stort för att göra mig glad. Vänner och familj, det räcker, det är stort nog. Jag säger som i Love Actually; Love is actually all around.