God Jul
Nu har jag varit hemma nästan en vecka. Och tack vare en otroligt gullig familj, en fantastisk pojkvän och underbara vänner blev det mycket enklare att komma hem än jag någonsin kunnat föreställa mig. Men först några ord om resten av resan.
Det blev lite för äventyrligt på slutet av resan, när vi två dagar innan hemresa blev bestulna på pengar och mitt pass. Så de två sista dagarna i Bangkok bestod därför mest i att sitta i en taxi och göra massa administrativa ärenden för att jag skulle ens skulle få åka hem. I samma veva var jag också sjuk och fick åka till sjukhus och testa mig mot malaria och sånt. Men allt gick bra, det var ingen malaria, bara nån vanlig infektion, och jag fick ett nytt, fult rosa pass. Jag lovordade svenska ambassaden och hur organiserade vi svenskar är, när jag var den enda som under en timme hade alla papper med mig till immigration för att få ett nytt visum. Immigrationsverket låg en timme med taxi utanför stan och jag hade inte varit glad att 6 timmar innan hemresa behöva åka tillbaka och hämta nåt mer papper.
Men bortsett från detta har resan varit jättebra och jag har fått se en del av Thailand. Efter Koh Lanta besökte vi Krabi, Aonang, och Kao Sok National Park med omnejd. Vi har vandrat över 1200 trappsteg till ett tempel, bott i djungeln med vilda apor utanför fönstret, använt myggmedel så strakt att nagellacket försvunnit, fått massage för nästan inga pengar alls, blivit bestulna på en vattenflaska av apor, ridit på elefanter m.m. Det var nog ett bra drag att åka till Thailand efter Nya Zeeland. För även om det oftast varit helt underbart längtade vi också hem efter saker som man normalt inte uppskattar. Som till exempel potatis, till och med kokt. Eller fasta priser. Och bröd. Och bussar med dörrar. Och filmer med undertexter som nån inte bara hittat på.
När jag blev av med passet tänkte jag att jag aldrig ska åka tillbaka till Thailand. Jag var förbannad och trött på att alltid va på min vakt för att försöka att inte bli lurad. Men jag kan inte bortse från att stränderna och palmerna var fantastiska, dykningen så bra man bara kan önska, priserna så billiga att jag gärna haft fler väskor och kulturen och människorna annorlunda och spännande och jag känner redan nu det helst inte ska dröja alltför länge innan jag kommer tillbaka. Men denna gång med mer skinn på näsan. Och passet ständigt runt halsen.
Det blev dock en chock att komma från 35 grader till 15 minus, och snö. Men jag kunde inte låta bli att redan på natten när jag kom till Arlanda ha lite snöbollskrig. Det är vackert så det nästan gör ont och jag kan inte se mig mätt på detta landskap. Julstämning i expressfart skulle fixas, med julpynt, julgransklädnad, pepparkashusbak, julfilmer och pepparkakor. Och det lyckades, även om det känns konstigt att nu lagom till att jag har fått julstämning så är det snart över. Var underbart att komma tillbaka till Örebro igen, och jag är sååååååå glad för alla besök, sms, meddelanden och presenter! Jag har blivit alldeles varm i hjärtat och jag är så otroligt lycklig! Men visst slår det mig ibland att allt nu är över. Jag saknar NZ och vännerna där. Jag saknar hela upplevelsen och det känns väldigt konstigt ibland. Men så är det, det visste jag från början, och det är det värt. Just nu är jag färdig med det hela, och det känns bra. Mycket bra.
Nu är jag hemma.
God Jul på er alla!!
Det blev lite för äventyrligt på slutet av resan, när vi två dagar innan hemresa blev bestulna på pengar och mitt pass. Så de två sista dagarna i Bangkok bestod därför mest i att sitta i en taxi och göra massa administrativa ärenden för att jag skulle ens skulle få åka hem. I samma veva var jag också sjuk och fick åka till sjukhus och testa mig mot malaria och sånt. Men allt gick bra, det var ingen malaria, bara nån vanlig infektion, och jag fick ett nytt, fult rosa pass. Jag lovordade svenska ambassaden och hur organiserade vi svenskar är, när jag var den enda som under en timme hade alla papper med mig till immigration för att få ett nytt visum. Immigrationsverket låg en timme med taxi utanför stan och jag hade inte varit glad att 6 timmar innan hemresa behöva åka tillbaka och hämta nåt mer papper.
Men bortsett från detta har resan varit jättebra och jag har fått se en del av Thailand. Efter Koh Lanta besökte vi Krabi, Aonang, och Kao Sok National Park med omnejd. Vi har vandrat över 1200 trappsteg till ett tempel, bott i djungeln med vilda apor utanför fönstret, använt myggmedel så strakt att nagellacket försvunnit, fått massage för nästan inga pengar alls, blivit bestulna på en vattenflaska av apor, ridit på elefanter m.m. Det var nog ett bra drag att åka till Thailand efter Nya Zeeland. För även om det oftast varit helt underbart längtade vi också hem efter saker som man normalt inte uppskattar. Som till exempel potatis, till och med kokt. Eller fasta priser. Och bröd. Och bussar med dörrar. Och filmer med undertexter som nån inte bara hittat på.
När jag blev av med passet tänkte jag att jag aldrig ska åka tillbaka till Thailand. Jag var förbannad och trött på att alltid va på min vakt för att försöka att inte bli lurad. Men jag kan inte bortse från att stränderna och palmerna var fantastiska, dykningen så bra man bara kan önska, priserna så billiga att jag gärna haft fler väskor och kulturen och människorna annorlunda och spännande och jag känner redan nu det helst inte ska dröja alltför länge innan jag kommer tillbaka. Men denna gång med mer skinn på näsan. Och passet ständigt runt halsen.
Det blev dock en chock att komma från 35 grader till 15 minus, och snö. Men jag kunde inte låta bli att redan på natten när jag kom till Arlanda ha lite snöbollskrig. Det är vackert så det nästan gör ont och jag kan inte se mig mätt på detta landskap. Julstämning i expressfart skulle fixas, med julpynt, julgransklädnad, pepparkashusbak, julfilmer och pepparkakor. Och det lyckades, även om det känns konstigt att nu lagom till att jag har fått julstämning så är det snart över. Var underbart att komma tillbaka till Örebro igen, och jag är sååååååå glad för alla besök, sms, meddelanden och presenter! Jag har blivit alldeles varm i hjärtat och jag är så otroligt lycklig! Men visst slår det mig ibland att allt nu är över. Jag saknar NZ och vännerna där. Jag saknar hela upplevelsen och det känns väldigt konstigt ibland. Men så är det, det visste jag från början, och det är det värt. Just nu är jag färdig med det hela, och det känns bra. Mycket bra.
Nu är jag hemma.
God Jul på er alla!!
Lite tur
Efter den senaste tidens otur, med borttappad telefon och en annan som knappt funkar, bokningar som inte hittades, smutsiga hostel, missade båtar, en glömd sovsäck, sjukdom, regn, "överpriser", trasiga duschar osv, har vi nu hittat världens underbaraste ställe! Vi befinner oss just nu på Koh Lanta där vi bor i en bungalow 20 m från havet, omgiven av kokospalmer. Den ligger uppe bland palmerna och för att komma upp i den får man klättra upp för en trappa, och för att komma till badrummet måste man gå ner på bottenvåningen igen. Sängen har utsikt mot havet och på vår lilla "balkong" finns det kuddar och en hängmatta. Restaurangen de har är också helt underbar och ligger mellan vår bungalow och stranden. Lampor, ljuslyktor, kuddar... Allt detta för 70 kr var per natt! Jag är helt kär i detta ställe! 2 nätter som det var tänkt från början har nu blivit 4, men imorgon får vi väl slita oss och bege oss till nästa ställe.
Idag har vi dykt igen. Vi gjorde ett djupdyk på 30 m för att bli certifierade för att kunna dyka mer än 18 m, och ett vanligt dyk. Såg drakfiskar (som var min stora skräck när jag åkte till Egypten för många år sen, och jag tycker fortfarande inte om dem, även om de är vackra) clownfiskar, en hummer, räkor, sjöhäst, massor av färgglada fiskar som jag inte vet namnet på m.m. På vägen tillbaka kom den stora bonusen: en valhaj! Vi såg den från båten och alla intsruktörer blev helt exalterade! Vi vände och tittade på den en stund, sen hoppade vi i och snorklade med den! En valhaj på 6-7 m som kom väldigt väldigt nära var jättemäktigt! Kul!!
Idag har vi dykt igen. Vi gjorde ett djupdyk på 30 m för att bli certifierade för att kunna dyka mer än 18 m, och ett vanligt dyk. Såg drakfiskar (som var min stora skräck när jag åkte till Egypten för många år sen, och jag tycker fortfarande inte om dem, även om de är vackra) clownfiskar, en hummer, räkor, sjöhäst, massor av färgglada fiskar som jag inte vet namnet på m.m. På vägen tillbaka kom den stora bonusen: en valhaj! Vi såg den från båten och alla intsruktörer blev helt exalterade! Vi vände och tittade på den en stund, sen hoppade vi i och snorklade med den! En valhaj på 6-7 m som kom väldigt väldigt nära var jättemäktigt! Kul!!
Saknad
Alla vänner och familj, jag saknar er massor och längtar efter att få träffa er igen! Vad skulle jag göra utan er?
Thailand
Efter nagra dagar i Sydney blev det da Thailand. Forst 2 dagar i Bangkok, som det tog lite tid att vanja sig i. Men vi bodde pa ett superbra hostel och jag tyckte det var valdigt roligt och intressant att se den staden! Vi ska tillbaka dit innan vi aker hem, sa det ser jag framemot. Men det var ocksa jobbigt att se konstrasten det rika och fattigdom och de som tiggde... Och jag skulle nog aldrig kunna bo i en sa stor och rorig stad!
Nu befinner vi oss pa Phi Phi oarna for lite sol och bad. Detta har vi ocksa fatt, men vadret har ocksa bestamt sig for att gora oss lite irriterade, eftersom det regnat nan gang alla tre dagar vi varit pa denna o. Och vi som blev tillsagda att stanna pa denna sida for att slippa monsunen... Men det ar varmt i alla fall, och har inte ens behovt en troja nar det regnar, sa det ar jag verkligen glad for!
I morse var vi och dok, sag bla skoldpaddor och massa fiskar forstas! 29,5 grader i vattnet ar alldeles underbart och detta uppskattas nog annu mer efter NZ:s kalla vatten!
Vi har inte riktigt bestamt vart det bar av harnast, men vi ar kvar har tills pa lordag. Hoppas allt ar bra hemma, ser framemot att komma hem och traffa er alla!
Nu befinner vi oss pa Phi Phi oarna for lite sol och bad. Detta har vi ocksa fatt, men vadret har ocksa bestamt sig for att gora oss lite irriterade, eftersom det regnat nan gang alla tre dagar vi varit pa denna o. Och vi som blev tillsagda att stanna pa denna sida for att slippa monsunen... Men det ar varmt i alla fall, och har inte ens behovt en troja nar det regnar, sa det ar jag verkligen glad for!
I morse var vi och dok, sag bla skoldpaddor och massa fiskar forstas! 29,5 grader i vattnet ar alldeles underbart och detta uppskattas nog annu mer efter NZ:s kalla vatten!
Vi har inte riktigt bestamt vart det bar av harnast, men vi ar kvar har tills pa lordag. Hoppas allt ar bra hemma, ser framemot att komma hem och traffa er alla!