Veronica

Gårdagen var rätt förvirrad, men efter många om och men, och med mycket tålmodig hjälp, lyckades jag få ner allt i ryggsäcken och plocka ur lägenheten. Strax innan midnatt kom pappa och hämtade mig och vi åkte upp till Arlanda. Mer än en timmes sömn blev det inte, och jag är så himla trött . Flög först till Berlin, och sen därifrån till Köln. På planet till Köln sov jag innan vi ens var i luften,struntade i maten, och jag är fortfarande helt slut.

Nu är jag hemma hos Julia en sväng, och ska väl försöka fixa till packningskaoset här med! Julias föräldrar har fött oss med mat, lite annat än de rester jag levt på de senaste dagarna! Även om det varit helt okej när jag sluppit laga det själv!

Att åka var lite lättare än förra gången, för jag har gjort det förut och kommer snart tillbaka till studierna som jag tycker om. Men om jag tänker på hur länge jag ska vara borta, att jag inte kommer var i Sverige förrän det är vinter, och framför allt: att jag inte kommer att få träffa er förrän det nästan är jul, får jag lite panik. Men jag försöker att inte tänka på det. För det är underbart att få åka på äventyr, att få möjlighet att uppleva nya saker, och att få göra det tillsammans med en vän.  Och det är underbart att ha något att komma tillbaka till.

Men jag kommer sakna er massor!!! Så jag hoppas på en massa kommentarer här! Det betyder jättemycket, och även om jag inte svarar er personligen jämt, och skriver mail, sms och sånt, så uppskattar jag det verkligen! Ha det bra allihopa!